Jag kan inte säga nått...

,,,men märkligt är det. Vi har precis kommit hem från att ha varit i Stockholm och firat mormors 70 års dag. Den infann sig visserligen redan i mars men Stockholm är mera Stockholm i juli. Jag borde inte säga nått... så det gör jag inte. men nått inträffade i helgen som gör att, trots att allt bara egentligen, under de förutsättningar man kan ha med all sin familj runt omkring sig och då menar jag inte bara min egen utan alla andra oxå, bara var suveränt, sol, karuseller, hälsa etc.. trots att allt det var kanon kan det räcka med ett ursäkta jävla telefonsamtal som gör att ens (läs mitt) fokus blir rubbat och jag inte vet hur jag ska förhålla mig. jag kan ju inget säga och det ska jag inte men inuti... inuti... så vill det bara ut... och fick jag släppa så skulle Ronjas jävla vårtjut på junibacken låta som en rumpnisses jävla fjärt. så det så.. och inte skulle jag skrika av glädje,, så om ni tror att ni ska få läsa om.. "du har ju hela helgen på dig" med tungan inder underläppen så kan ni glömma det. Inga miljonvinster inom synhåll här inte...  Helt andra grejer. Inga skillsmässor eller graviditeter heller men det hade ni nog redan räknat ut...men som sagt.. jag kan inte säga nått och det kommer jag inte att göra heller men det var skönt att få tala ut lite. För övrigt var helgen bra och bäst var nog hundvaktarna. Djuret har sorg!

Kommentarer
Postat av: Suzanne

XD XD XD kram

2009-07-13 @ 10:21:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0