Om maken och ogräset...

Vi bor i nått som jag kallar rucklet. Det är klart att det inte är ett ruckel men om man jämför med många (läs nästan alla) andra hus runt omkring så bor vi i ett ruckel. Nu tror jag inte att jag skulle kunna bo i ett uppsnofsat "vi har satt in ett runt fönster i vårt hus alltså bor vi i ett funkis hus". Jag kan få lite spy av införlivade halogenspotlights och fyrkantig ek och "i vårt hus har vi integrerat kök, vardagsrum, tv-rum i ett. Vart ska jag ta vägen när jag har PMS och går och gnisslar tänder för att hålla mig ifrån att ta en kniv och sticka i älskade  maken för att han inte fattar att jag biter ihop för att överleva utan gnäller om att han har lite pollenallergi... jo, jag vet att det kan vara tufft, men mot fullskalig PMS,med en släng reumaiskt och nu endometrios.... nada! Det vet varenda kvinna. Så det så. Jag har arbetskamrater som hellre släpar sig till jobbet när dom gör snigelspår av förkylningsvätskor på golvet än är hemma och lyssnar på sin man som oxå är förkyld. Män har det givetvis mycket värre!! Alltid snäppet värre. Och herregud en släng av pollenallergi.. om man bara visste hur jobbigt det kan vara.. Det fick jag iallfall höra två dagar efter ägglidaroperationen... för då hade jag ju överlevt så då var vi på bana igen.. ja ja..

För att återgå till ruckel nummer två i huset (för jag får väl stå för första platsen) så har vi en del att göra. man skullel ugnt kunna påstå att vi har gjort en hel del Själa givetvis. Som vanligt. Varför ska man ta in hantverkare för när man kan göra allt själv? Vi gör alltid allt själv i vår familj. Maken brukar värpa äggen som han slår bearnaisen med själv. Själv är bäste dräng i vårt hus. Förutom barnen då.. Dom har vi ju inte gjort själva. fast där verkar det som att vi iallafall lyckade hämta lika knäppa knoddisar som oss, så att det blir en bra balans. Det enda som är hyggligt normalt i vår familj är hunden. Fast senaste halvtimmen har han ägnat sig åt sitt bakre hål så jag vet inte om vi kan kalla honom normal heller längre..

Jaha, nu har jag spårat ur igen men fördelen med att blogga är att man inte har nån som stönar att jag hänger inte med. Uppenbarligen gör ni det. Jag ser ju hur många ni är. Goa ni.

Igen dårå, hur som helst. jag kan lugnt påstå att vi kan använda vårt hus i terapeutiskt syfte. Jag vet inte hur många ansikten jag har sett somefter  två sekunder i vårt hus uttryckt "ja men vårt hus är inte så pjåkigt när allt kommer omkring" och så går dom hem mycket mer glad och nöjda. Vilket är mycket trevligt i och för sig.  

Vi verkar aldrig bli klara med nått. Varenda rum är ofärdigt på nått sätt- Kök, taoletten uppe, alla rum... vi kommer liksom aldrig till "att nu är allt klart nu är det dags att börja om". Vi är mitt i hela tiden... Ett fullständigt kaos. Vi borde måla sista gaveln på huset (resten av huset målades för typ 6 år sedan) fast det går ju inte för då måste bron göras om och det är ingen mening med för då måste hallen göras om och då är det frågan om man inte borde bygga ut badrummet.

För att inte tala om källaren som ständigt påminner en om att man bor i ett hus från 20-talet. Inga fina spa anläggningar där nere inte. En gammal spotlight lyser upp där tvättmaskinen står...
 
källaren... jag bara undrar när Simon och Thomas ska dyka upp... det vore underbart.. Jag har gett hunden tusen pikar om att ham borde skriva ett brev till deras argsinta Albert om hur jävligt han bor men inte ett skit har hänt och nu är Albert död.. Och dom nya jyckarna kan nog inte läsa än så nu är den idén körd. Jag börja bli mera orolig för att städkärringarna ska trava in här med färgglada handskar. Yack!

I detta kaos lever vi hela dagarna.. en trilljon måsten runt omkring som borde orkas med... och så har vi för mycket kärlek i huset så inga vinster vare sig på postkodslotteriet eller triss och då har vi faktiskt passat på att skrapa efter parktgräl under PMS tid men det går inte och lura Gud. Tur i kärlek och otur i spel eller hur det nu var ett av budorden löd...

Det som är bäst idet här är det som i princip händer varje år så här dags. Maken ringer upprört och säger att nu står han inte ut längre.. Nu får det vara nog. Nått måstr göras! Och genast går mina tankar till källaren... Nu måste vi köpa nått som jag tror heter G10 och ta bort ogräset på grusuppfarten (eller det som har varit en grusuppfart)

Då spricker det för mig. Detta är lika hysteriskt kul som den bästa Stand Up:en. Hur kan man reta sig på ett gäng 50 cm höga men trots all friska tistlar och brännässlor när resten av livet, huset, barnen utom hunden är rena rama kaoset. Bort med tistlarna och hjälp vad bra allt kommer att kännas. Grejen är bara det att en levande tistel är snyggare än en nersptutad gulvissen tistel som kommer att vara kvar där till hans kollega har vuxit sig stor...

Det blev inget G10 i år heller och det lär väl inte bli så mycket mer med det andra heller.. fast drömma går ju. En liten trissvinst och så roomservice Jonny och Mattias och så jag på en stol brevid tittandes när det blir fint... sånt drömmer man om nu förtiden.... fast en överlevd gammal avdankad Kung som klipper gräset och värper ägg är inte dumt det heller så bye bye trissvinster...


Kommentarer
Postat av: Sylvia

Ser man på... betyder detta att du hunnit klart tidningen!? Jag anar mej till ett leende och ett bekant "plir" i ögat när jag läser detta. Härligt! :) Om du nu ser till att traska iväg till sängen BUUUMS , så kommer du vara i skick som ny nästan när ni intar Skara. GONATT GONATT FRÅN HOSPITALET

2009-06-14 @ 00:39:32
Postat av: Suzanne

Jag hoppas ni får en trissvinst, vinner en vecka på SPA all-included, att pålitligaste vännerna tar med era knoddar till Skara Sommarland när ni är på SPAt. Under tiden kommer Thomas & Simon att göra en total makeover av hemmet medans Bosse Rappne fixar tistlarna.. Det är ni värda;)

Kramiz

2009-06-14 @ 08:06:34
Postat av: Jessica

Utan bredband i flera dagar har jag varit och knappt klarat mig utan att läsa din blogg. Snodde nu datorn hos mamma för att stilla min nyfikenhet och inte blev jag besviken. Som vanligt många glada skratt! Du är underbar! Glad midsommar! Och tipsa din make "kocken" att han kan salta ihjäl tistlarna. Till skafferiet och hämta saltkaret!

Kram!

2009-06-18 @ 16:57:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0