ett fullständigt kaos

Det är vad den här bloggen skulle heta om det inte var upptaget för det är mycket av vad den kommer att handla om. Provade en massa andra namn men dom var oxå upptagna så då fick det bli det jag ofta får höra. att jag är stark.. Jo då, till en viss gräns. Min chef brukar säga: -Det finns ingen som klara en snyting som annan... Och han är ju rätt bra på att dela ut dom. Hur som helst, idag är det lördag. Det betyder att jag fick som vanligt sova lite längre av omtänksam make men som gärna passar på att tala om det ett par gånger under dagen. Sova och sova.. i och med att han har gått upp så börjar det. Han repar för full hals (bra visserligen, mycket bra) låtar som ska sjungas i kyrkan och på dop och på andra musikaliska evenemang. Allt från en favorit som Blower's daughter med Damien Rice till Bridge over Troubled Water, Fly me to the moon och så givetvis en och annan Elvis. Denna märkliga figur som har följt oss genom åren... Jojje Wadenius låt om ett barn, ni vet med ljus brunt hår som står rakt opp och mager som en sockertopp stod på programmet i morse oxå.. Detta på full volym medans sonen har dragit igång sin reportuar... Lili och Susy, Alkazar och givetvis den stora stora idolen Amy Diamond. Thank you, It's my life, What's in it for me.. etc etc.. Detta oxå på högsta volym med egen riktig mikrofon, mickstativ, mac G3 med You Tube och förstärkare allt på nybyggd scen i sitt rum (Bowling föräldrar)Han gastar -Kom igen nu allihopa och sjunger Champion allt vad han kan medans makens musiköra skrynklar ihop sig av alla märkliga och inte helt rena toner en 6-åring kan få ur sig. Dottern springer mellan köket där maken huserar till sonens rum med sin Ukulele i högsta hugg när hon inte drar loss ett solo på sitt trumset. Hon kan trumma stenhårt med armarna i kors som hon har sett makens trummis i bandet göra. Det finns gränser för vad en trumma håller för men det hindrar inte... Bo Kasper har skrivit en sång som borde vara vår signaturmelodi Ett fullkomligt kaos. En text rad är: Och alla rum kör sina låtar. Exakt! På pricken! Klockrent! När jag tillsammans med den sen 12 timmar okissade minischnauzer kommer ner för trappen hälsas jag glatt av flocken med - Kolla spöket har vaknat! Om jag spelar nått? Jodå, jag försöker spela normal.

Kommentarer
Postat av: Daniel

Bra med en liksasinna normal bloggare! :)

2009-05-09 @ 15:36:58
URL: http://danielfagerholm.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0