innan du fanns

Det finns en alldeles underbar blogg med namnet: Innan du fanns. Den handlar om önskan att få barn, och i det här fallet genom ivf eller provrör som det oxå kallas. Nått som vi känner till i vår familj. Jag läser L's upplevelser med stor behållning helt enkelt för att hon skriver så förbannat bra och roligt. Det blir som ett mindre missbruk och den här gången gick det så långt att jag tände på själv och började blogga. Farliga saker det där. Det kan vara på sin plats och varna för missbruk och annat. Annat behöver ju faktiskt inte bara vara droger, utan sånt som man tror är alldeles underbart och rart och gulligt och tacksamt och fint men som man märker kan vara nått helt annat. Som barn till exempel. Dom är speciella minsann. Jag tänkte att L kanske behöver få lite inblick i hur det kan vara att va med barn och då menar jag ju inte gravid, eftersom jag inte har varit det mer än då mina två embryon var i min mage i 21 dagar eller var det var. Mina grodor är ju adopterade, som betyder: Att ta till sin egen. Och så är det. Dom blir ens egna så till den milda grad att man ibland inte vet om man är kvar.. själv alltså, i livet. Som sagt, i vår familj curlar vi inte. Vi bowlar. Sonen vill att vi ska bjuda Amy Diamond till hans 6-års kalas om två veckor... "Visst" säger jag. "Det kan vi, men du måste förstå att hon är en väldigt väldigt upptagen 17-åring som nog inte har tid att komma. Man vill ju inte att han ska bli besviken. Jag säger, för att närma mig sanningen ännu mera, "sannolikeheten att Amy kommer är nog lika stor som att det blir julafton i morgon" inte cyniskt utan mera ett försiktigt konstaterande... väntandes på hur reaktionen ska bli.. Ok, säger han.. men man vet aldrig och hon KAN komma och då får hon gärna ge mig en av hennes begagnade trådlösa mickar som hon använde på Skansen 2007. Va svarar man? Och vad svarar maken när nästa fråga är till honom.. Pappa, skulle du våga gå ut på scenen och sjunga naken med bara knäckebröd på snoppen? Så kan det vara att vara med barn. Alldeles förvirrande knasigt och underbart!

Kommentarer
Postat av: L

Vad fint du skriver, tack! Och roligt också.

Välkommen in i bloggträsket!

2009-05-10 @ 09:16:14
URL: http://innandufanns.blogg.se/
Postat av: Anonym

Livet är ju helt underbart, tack för att du delar med dig. Hoppas du sparar roliga saker barnen sagt & gjort, kul att titta på när de blir större....Kram Suzanne

2009-05-10 @ 09:23:20
Postat av: s

Va bra du skriver! :)

2009-05-10 @ 14:10:30
Postat av: Nella

Hej Anna! Va bra du är! Hur hinner du med huset fullt hela tiden.....



Vi ses!

2009-05-10 @ 19:22:26
Postat av: annan

till alla er: Gu va gulliga ni är. Jag trodde att det bara var jag och maken (som jag tvingar) som läste detta, men ni är ju uppenbart där. Nu blev jag alldeles leende. puss

2009-05-10 @ 20:11:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0