Ren och skär julångest

Och, här kommer den. Min julblogg. I sista laget men det verkar ju sitta som en propp för allt annat så det är lika bra och förlösa. Den här är verkligen inte till er. Den här är till mig själv. Det är nog bara jag som har nån behållning av den och det skulle just vara den förlösande varianten.

Jag har aldrig gillat julen vad jag kommer ihåg. kan inte heller komma på varför det är så. Tänkte att jag kunde skylla på brorsan som alltid gav mig TACK hästgodis Till Alla Charmiga Kusar Godis men det hjälper inte...

I år åkte vi närmare 70 mil för att fira jul med släkten. Vi åkte tåg. Det gör min julångest något minde olycklig. att slippa åka bil i vintertid. Herregud, ni har ingen aning om hur många trafikolycksrubriker min hjärna kan skapa på kort tid.

Nu kommer den första "hur som helst"... Barnen var änglar under hela tågresan. Ttrots timmes försening och tågbyten och spårändringar. man bara sägar - Haka på pappa, hålla varandra i handen, kolla vart kanten är, nu drar vi! Två kidz på 6 och 4 år som fattar rubbet när det gäller att resa. Men så startade dom sin resa med oss just med att resa jorden runt.

Inte nog med det, jag har tvingat eller föreslagit att vi bara ska köpa en julklapp till familen i år. Allt för att dämpa MIN julångest. Visst sa dom och ifrågasatte inte den där snubben som alla tjatar om vid jul som ska komma och lura alla ungar att det är han som står för alla presenter flåt klappar. Pang Bom fanns inte Tomten heller utan Wii-spelet gjorde sin entré två veckor innan "Tomten".

Sen kom vi upp och då ska allt vara magiskt. Tindra med ögonen ungjävlar.... vacker som satan men det hjälper inte en amma med cellskräck och julånget och utan förklaringar. Men kidzen. Dom tindrade av lite kläder ett Memo och en kub som guddarna ska veta att fadern i huset har varit uppslukad av. Hata Rubrik! Skitsamma nu är kuben utredd via nätet och ihopsatt, lösgjord och alla muskelminnen på plats igen.

Bara mamma som blev mindre, mer svårandad och irriterad på sin egen oförmåga. Trots pepparkakbak och och "På Spåret". Jag är bara så dålig på vissa saker.

Dags för andra "Hur som helst" Borta bra Hemma bäst är absolut ingen äverdrift och nånstans inuti startades det som jag alltid vet blir av nått jag inte fattar. Det är en mening med allt. Min mening med julen är uppenbart att det är en av det få saker i livet som jag hittills inte har styrt själv. Det betyder inte att alla måste göra som jag vill men jag har upptäckt att jag gör då saker som jag verkligen hatar att göra. Alltså, läxa, från och med nu är julen vår. Vår familj. Våra behov. Barnens behov. Min mans behov och mina. Vi har aldrig ahft svårt under våra 23 år att fatta dom besluten tidigare men under jul verkar det som att vi har blivit lobotomerade båda två. Nu är det slut med det. Hjärnorna påslagan året om.

Så kom då nyåret. Min favorit. Kasta bort all gammal skit och gör nytt och bättre. Må så väl vara bara ett datum men så what. Ett superbra datum. Så i år ska jag sluta äta godis, gå ner 40 kg i vikt, bli om möjligt än ännu bätte älskarinna, bara köpa svindyra märkeskläder och ta hand om nina nyvunna miljoner.. Eller hur?!
Detta kan dom ha på skolan
Jag ska inget mer än varje natt jag går och lägger mig veta att jag har gjort någon lite gladare och helst min familj. Hoppas jag. Åtminstonde hoppas jag att detta ska göra att jag kommer ihåg det.

Vi hade nyårsfest hemma. Det var galet, bubbligt och stenkul för att inte prata om sent. Själv landade jag i sängen vid 6 snåret på morgonen efter att ha städat upp en miljon glas och andra galenskaper. Ett tips är att servera inte 5 barn svenska kräftor till förrätt på nyår. Otroligt korkat! För det första så gillar dom kräftor vilket gör att man för stå och skala och för det andra blir det inte lika många kvar. var är barnen som gillar korv och pomme frites och inte svenska kräftor, löjrom och oxfié. Sonen sa om oxfilé - detta kan dom ha på skolan varje dag.. eller hur, sa jag efter att ha ätit den i fyra dagar. Hurra vad maken är bra på oxe.

Nu kommer vardagen.. jag är glad för den. Känns som om jag lärde mig mycket av dessa helger. nu gör vi om, gör rätt, mot oss, ungarna, livet i allmänhet och jäklar vad bar adet känns att det bara blev en julklapp för familje (Wii och jag är Bowlingdrottning, bara så ni vet) att vi sen skänkte pengar till SOS Barnbyar och vårt faddebarn och till South Africa Cares för Life gör faktiskt att jag för en gång skull (igen) kan säga... Inte bara en jävla massa snack utan faktiskt lite verkstad oxå. God Fortsättning vänner och ni som inte har fått årets julort... it's on it's way..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0